* *
* *
Allt som var så fint, allt som betydde något.
Det var så oskyldigt, men det har gått för långt.
Vi som hade så kul den sommaren, allt var så lite.
Det var för lång väg att bara gå.
Jag vill bara glömma, bort ifrån allt som säger att du måste.
Ingenting är som då, allt är förstorat. Du vet vad jag menar.
Du är inte den du var, och det är inte jag heller.
Men vi måste fortsätta kämpa, livet är för kort för att slösas bort.
Och för långt för att göra ingenting.
Men allt har gått för fort, det måste stanna ett tag.
Måste få tid att tänka, det som hänt har hänt. Fan.
Jag saknar mig, dig och allt annat som fanns.
* *
* *

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar