Jag lägger inte upp inlägg speciellt ofta
bara för att jag inte har så stort intresse
av att blogga.
Men jag tänker mycket och en del kan man
ju dela med sig..
Det är mycket saker som är fint, och det är
mycket saker man tar för givet.
Det kan vara svårt att tänka sig för innan man
säger vissa saker och det kan vara svårt att
inte låta bli att säga vad man tycker.
Men det är vanligt. Fel gör vi alla.
Jag ångrar saker jag sagt och gjort
till dig, jag kan verkligen ångra alla gånger jag
har vart tyken och taskig mot dig. Om du bara
förstod vad mycket jag ångrar det.
Om man bara kunde spola tillbaka och se till
att inte göra samma misstag.
Jag vet hur det känns att sakna, jag vet hur det
känns att minnas.
Det känns som att du är så otroligt långt borta vissa
stunder. Som att du är miltals härifrån och det finns
liksom ingen täckning.
Men du är inte långt borta. Du är alltid här hos oss.
För vi har dig så nära, du finns i våra hjärtan.
Och jag vet hur det känns att ångra.
Men historian är skriven, det blev som det blev och
det är som det är.
Det viktigaste är att man minns, jag är glad så länge
jag kan minnas. För lyckliga dagar, det hade vi gott om.
Tack.