Jag lägger inte upp inlägg speciellt ofta
bara för att jag inte har så stort intresse
av att blogga.
Men jag tänker mycket och en del kan man
ju dela med sig..
Det är mycket saker som är fint, och det är
mycket saker man tar för givet.
Det kan vara svårt att tänka sig för innan man
säger vissa saker och det kan vara svårt att
inte låta bli att säga vad man tycker.
Men det är vanligt. Fel gör vi alla.
Jag ångrar saker jag sagt och gjort
till dig, jag kan verkligen ångra alla gånger jag
har vart tyken och taskig mot dig. Om du bara
förstod vad mycket jag ångrar det.
Om man bara kunde spola tillbaka och se till
att inte göra samma misstag.
Jag vet hur det känns att sakna, jag vet hur det
känns att minnas.
Det känns som att du är så otroligt långt borta vissa
stunder. Som att du är miltals härifrån och det finns
liksom ingen täckning.
Men du är inte långt borta. Du är alltid här hos oss.
För vi har dig så nära, du finns i våra hjärtan.
Och jag vet hur det känns att ångra.
Men historian är skriven, det blev som det blev och
det är som det är.
Det viktigaste är att man minns, jag är glad så länge
jag kan minnas. För lyckliga dagar, det hade vi gott om.
Tack.

det har gått en tid nu
jag förstår inte hur vi klarat oss.
det kanske är kärleken till varandra
och till dig som håller oss på jorden
för det har vart hemskt
det kanske inte har synts på utsidan
för man vill inte tillåta sig själv att inse
att allt inte är som vanligt
det man försöker göra är att fortsätta
men man måste ta hand om sorgen
jag tror vi har gjort det nu
vissa dagar känns det jobbigare än andra
men det går inte en dag utan att du finns
i mitt huvud
i början var det jobbigt att gå förbi dina kläder
eller datorn
jag kunde inte ens vara själv hemma
utan att hitta mig själv med ett foto av dig i handen
och tårar som rullade nerför kinderna
jag önska av hela mitt hjärta att du kunde komma tillbaka
jag skulle göra vad som helst
men det går inte, jag börjar inse det nu
det är jobbigt, tungt och förjävligt
men jag kan höra och se dig i mina drömmar
det är där vi är tillsammans igen
jag vet inte hur många gånger som jag frågat mig själv varför
men det finns inget svar
jag har försökt hitta ord att förklara känslan, sorgen, smärtan,
ångesten, oron och längtan
det finns inget som beskriver hur det är att verkligen mista
någon man älskar så stort
jag har lärt mig mycket och en av det är att ingenting är självklart
man ska ta dagen som den kommer och leva i nuet
en tanke som håller mig kvar är att
vi träffas i himlen en vacker dag
jag älskar dig, världens bästa pappa

              Isen är borta.. nu vill jag ha sommar :)

Idag vart det begravning. Jobbigt. Men så otroligt fint, kunde nog inte bli bättre. Tack allihopa. 

Du finns hos mig, föralltid pappa.

<3

So I found a reason to stay alive '

& the reason is you

Fan sugen på kyckling asså... Men jag vågar inte, mindre gott om de är glas i. Men man kan ju undra vem som orkar stå o pilla ner små glasbitar i råa kycklingar ? Och inte bara i ett land, utan flera. Måste vara någon sajt där alla samlats och bestämt att peta ner krossat glas i varenda kyckling. Låter lite konstigt..